Bokläsarhybris

Det har hänt igen.

Jag har drabbats av bokläsarhybris....igen. På bilden syns alla böcker som jag ska spontanlånade av min mor igår. Vad tänkte jag egentligen?

Detta är ett ständigt dilemma: så många böcker och så lite tid. Det finns så mycket intressant, tänkvärd, roande, spännande, mystisk och njutbar litteratur! När ska jag hinna läsa alla böcker? I allt tidspusslande som småbarnsförälder blir det helt enkelt att hysta TV:n åt fanders (måste erkänna att jag börjat titta på TV igen efter ett halvårs uppehåll). Läsningen ger så mycket mer.

Det är en njutning, en ynnest att få smaka någons genomtänkta formuleringar, att få ta del av texter som någon annan lagt ner tid, energi och hjärta i. Oftast handlar det om skönlittertur, men även om facklitteratur.

Nu råkar i stort sett samtliga böcker i högen vara fackböcker inriktade på ledarskap och grupp-psykologi. Jag kan tacka en bristfällig lärarutbildning för detta intresse och hoppas att jag ska få något användbart ut av läsningen.

Så nu återstår bara att hiva TV:n och börja tokläsa innan nästa hög med böcker dyker upp.

För övrigt undrar jag om bokrean behövs längre?

/Martin